REMISS

Till: Justitiedepartementet
103 33 Stockholm

Ju2004/7043/L2

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande SOU 2004:81

Sveriges Konsumenter i Samverkan har beretts tillfälle att yttra oss. Vi överlämnar här några synpunkter.

Vi finner att utredningens förslag i de flesta fall är väl motiverade och att de föreslagna förändringarna i stort sett bör genomföras.

I några avseenden vill vi dock lämna förslag till förändringar och kompletteringar som delvis faller utanför förslaget till skuldsaneringslag men som vi ändå anser vara av värde ur ett helhetsperspektiv.

Vi instämmer i förslaget att gäldenären skall ha ett särskilt konto för uppsamlande av inbetalningar som sedan fördelas en gång per år hos borgenärerna. Detta konto skulle kunna upprättas hos kronofogdemyndigheten som då även skulle kunna sköta den årliga utbetalningen till borgenärerna.

Det belopp som gäldenären regelbundet skall betala borde, i stället för att fastställas till ett fast belopp med möjligheten till omprövning, i stället fastläggas så att det belopp som skall betalas blir proportionellt mot skillnaden mellan gäldenärens månadsinkomst och månatliga förbehållsbelopp, t ex med proportionalitetsfaktorn 50 %, så att gäldenären efter skatt också får behålla en del av en inkomstökning, vilket troligen skulle stimulera till att denne skaffar sig större arbetsinkomster och att borgenärerna samtidigt, utan någon särskild bevakning eller begäran om omprövning av besluten automatiskt får del av den ökande betalningsförmågan. Om gäldenärens inkomster å andra sidan skulle minska på grund av olika omständigheter så skulle därmed också betalningsplikten automatiskt nedgå, även här utan särskild omprövning. Till grund för uppföljning av detta läggs den av skattemyndigheten fastställda taxeringen. Vårt förslag borde innebära en klar minskning av antalet ärenden som behöver omprövas, samtidigt som det i genomsnitt torde vara till fördel för både gäldenär och borgenärer.

Preliminärskatteinbetalningens deklarationsdel borde härvid förändras så att det redovisades vilka personer skatteinbetalningen och utbetald lön avser, det skulle möjliggöra en väsentligt snabbare uppföljning och förhindra nya problem. Något större extraarbete kan detta inte innebära för arbetsgivarna som ändå måste sammanställa dessa uppgifter.

Det borde även övervägas om inte den totala skuldsaneringsperioden skulle kunna vara mer anpassad till skuldernas totala storlek så att större skulder skulle medföra längre tid för skuldsaneringen. En undre gräns på 5 år för en skuldsumma som uppgår till 5 basbelopp eller lägre, och ökar proportionellt med skuldbeloppet upp till 10 år vid en skuldsumma som uppgår till 25 basbelopp. Någon ytterligare ökning av betalningstiden vid ännu större skuldbelopp skall inte ske. Finns särskilda skäl, t ex allvarlig sjukdom eller motsvarande så kan ovanstående tider efter omständigheterna minskas ned till hälften.

Förbehållsbeloppet måste fastställas så att det innefatta utrymme att betala skulder för underhållsstöd. Problemsituationen redovisad i avsnittet 8.2.3 i utredningen.

I § 29, första stycket, finns en oklar syftning. I näst sista meningen bör ordet ”denna” bytas ut mot ”sagda” eller meningen avslutas med ”den angivna lagen”.

Inrättande av ett skuldregister

För att minska handläggningstiderna vid skuldsanering, men framför allt för att förebygga behov av skuldsanering, skulle man kunna inrätta ett register för skulder. Endast sådana skulder som är registrerade i registret kan återkrävas med hjälp av kronofogdemyndigheten eller inkassoföretag och behöver beaktas vid beslut om skuldsanering. En långivare får tillgång till registret i samband med att han beviljar en kredit genom att den kreditsökande medger denna insyn vid ansökan om kredit. KFM och andra behöriga myndigheter får automatiskt insyn i registret när de handlägger ett fall. Vid ett skuldsanering bortfaller samtliga skulder som ej är registrerade med undantag för sådana som angivits i 6 § stycke 3.

Genom det här föreslagna skuldregistret skulle långivaren direkt kunna avgöra om han bör lämna ett lån eller inte till den lånesökande. Registret skulle innehålla uppgifter om ursprungligt och aktuellt skuldbelopp, betalningstakt för skulderna, lånekostnader och förväntad tidpunkt för slutamortering. Låntagaren har rätt att få uppgifterna årligen uppdaterade genom långivarnas försorg. En långivare skall inte ha tillgång till vilka de övriga långivarna är. Registret bör även innehålla uppgifter om den lånesökandes borgensåtaganden och ställda panter.

Detta förfarande skulle försvåra för den lånesökande att skuldsätta sig utöver sin betalningsförmåga. Det är dock upp till den enskilde långivaren att göra en bedömning av vilka risker han vill ta som utlånare.

I bearbetningen av detta remissvar har också Per Almgren deltagit

Vänligen
Sveriges Konsumenter i Samverkan

Bengt Ingerstam

Ordförande

Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88, 577 22 Hultsfred
Tel: 0495-498 34, 413 15, Mobil: 070-604 77 25
Fax: 0495-498 35
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se

Startsida

Övrig verksamhet och kampanjer

Kontakta oss