Sveriges
Konsumenter i Samverkan- för ökat konsumentinflytande -
REMISS 2001-08-13
|
Kampanj: Ekologiska
livsmedel
|
| Till: Regeringskansliet Jordbruksdepartementet Miljö- och landsbygdsenheten 103 33 Stockholm |
Aktionsplan för ekologisk produktion Jo2001/2098 - Yttrande
Sveriges Konsumenter i Samverkan är mycket positiv till att utredningen gjorts och att man från regeringens sida anser att utvecklingen ska gå i den föreslagna riktningen. Vi är helt eniga om att det är en nödvändig utveckling om man ska nå ett uthålligt samhälle. På grund av den korta remisstiden avstår vi från att kommentera flertalet avsnitt, utan koncentrerar oss till några få och att poängtera hur viktigt det är att ha konsumenterna "med på tåget" om målet ska nås. Hoten från motståndarsidan ökar och med tanke på deras ekonomiska resurser och effektiva lobbyapparat ska inte underskattas och att de satsar in sin desinformation på just konsumenterna gör att det är än viktigare att konsumenterna kan lita på budskapet som behöver fram om hur vi når det uthålliga samhället. Vi kommenterar här nu enstaka avsnitt:
1.2.2 Nya mål och motiv för en ökad ekologisk produktion
Avsnittet under andra punkten, Konsumentmotiv kan och bör vara ännu mer utvecklad: Konsumenternas val av ekologiska produkter är inte bara en miljöhandling och en signal till producenterna att marknaden efterfrågar... Det är en handling och ett medvetet val för att påverka utvecklingen i en uthållig riktning. Konsumenterna förstår att det inte står rätt till och att den tekniska utvecklingen och centraliseringen inte ligger i konsumenternas intresse utan i koncentrerade och storskalig ekonomiska intressen för ökande marknadsandelar, tillväxt utan hänsyn och mer makt över matproduktionen i världen.
Någorlunda medvetna och upplysta konsumenter vill inte ha GMO-maten, bestrålade livsmedel, de kemiska bekämpningsmedlen, hormonerna i tillväxtsyfte, storskaligheten, monokulturen, de långa transporterna och den syniska hanteringen av djuren.
Det är inte bara sentimentala motiv eller resultat av bristande information, som en del vill påskina. Flera utredningar har noterat att ju mer konsumenterna blir informerad, ju mindre tilltalade är de av dessa "moderna tekniker". Ingen konsument tror att dessa tekniker och utvecklingstendenser kommer till för att gynna konsumenterna och vårt gemensamma samhälle, utan förstår mycket väl att det är intressen som ser kortsiktig ekonomisk vinst som målet.
Det för de flesta mest kända kanske är miljöpåverkan, men många är mycket etiskt medvetna och allt fler upptäcker att kampen för ökad makt över världens matproduktion blir allt tuffare. Att handla ekologiskt är därför en klar och medveten signal till alla aktörer att det är inte detta samhälle vi vill ha framöver. Det är inte bara "en signal till producenterna att marknaden efterfrågar.", det är en demokratisk och stark viljeyttring om vad vi konsumenter vill ha och vad vi inte vill gynna.
Många förstår att den ekologiska odlingen/produktionen sker med mera omsorg och kontroll än att bara sträva efter ökad avkastning oberoende av kvalitet, men för högre förtjänster. Den historiska utvecklingen är heller inte främmande för konsumenterna/medborgarna.
Alltför många misstag har gjorts i ivern att "tjäna mera" och sista tidens händelseutveckling och stora skandaler ser inte konsumenterna som olyckshändelser utan som effekter av den alltför spekulativa utvecklingen. Att därför konsumenterna säger ifrån och gör sina medvetna val därefter visar att "kunderna" i framtiden inte kommer att förbli passiva konsumenter utan bli alltmer påverkande konsumenter. Fjärde punkten - Synergieffekten.
Visst kan den konventionella produktionen "dra nytta av utvecklingen och erfarenheterna av det ekologiska lantbruket". Sanningen är nog snarare att den ekologiska produktionen är en spjutspetsföreteelse som tvingar det konventionella lantbruket till anpassning. Utvecklingen av Svenskt Sigill är en typisk sådan anpassning och visar att den ekologiska utvecklingen har stora effekter långt utöver den egna branschen.
2.2.4 Ett rikt odlingslandskap
Vi vill understryka vikten av att stimulera den biologiska mångfalden för ett rikt odlingslandskap. Detta minska också behovet av bekämpning eftersom monokulturen är grunden för angreppen. Den koncentrerade odlingen till vissa bördiga områden har ju också effekten av utarmning av landsbygden, d v s den humana och urbana mångfalden hotas. Landet behöver sin landsbygd, men inte mer kemikalier.
2.2.5 En giftfri miljö
Häri ligger utmaningen. Visst vill vi konsumenter/medborgare ha detta, men är det så säkert att kemiintressena och även GMO-intressena vill det? Vi ser vårt grundvattnet hotat, men Monsanto försöker bortförklara det med mindre trovärdiga förklaringar. Senaste tiden har vi kunnat notera flera och flera angrepp och kampanjer riktade mot det ekologiska synsättet.
Att man riktar denna desinformation mot konsumenterna är väl planerat. Kan man minska stödet från konsumenterna har man nått sitt mål, hota det som hotar kemiintressena. Vi bör vara medvetna om dessa spänningar och därför lägga större vikt vid att konsumenterna nås av korrekt information och från avsändare som har hög trovärdighet, i vart fall högre än industrin har. Mer om detta i senare avsnitt.
2.4.5 Ökad valfrihet för konsumenterna
Frasen andas passivitet och att det är en fråga om större sortiment bara. Ökad valfrihet är inte det primära utan ökad möjlighet att påverka. Visst ger ökad tillgänglighet i sig en positiv utveckling, men inte bara för att tillfredsställa de enklaste konsumentfrestelserna av mera produkter och variation utan just att kunna öka sin ekologiska konsumtion och därmed ytterligare påverka i riktning som vi vill.
Rättigheterna man hänvisar till och som antogs av FN 1985 avser inte den typen av valfrihet utan rätten till att välja och rätten till att ha ett val. Man har alltså gett konsumenterna en rätt till och ett instrument till att påverka med sina val.
3.1.7 Marknadsstödjande åtgärder
Må vara att dessa summor kan vara ett stöd på marknaden, men knappast tillräckligt för att påverka marknaden åt ett visst håll. Det stöd vi i Sveriges Konsumenter i Samverkan fick på 50.000:- inser ju alla räcker inte till särskilt stor påverkan av marknaden. Jämför bara med hur mycket som satsas av skattmedel (statliga pengar) för att stimulera export av svenska produkter. Man borde i detta sammanhang tala om helt andra siffror som är mer realistiska och inte bara "grindslantar"
3.1.8 Övriga konsumentinriktade åtgärder
Konsumentverkets undersökningar i all ära, men vi saknar undersökningar som visar vilka motiven är för att konsumtionen inte ökar snabbare eller vad som krävs för att motivationen skulle öka. Visst finns det avarter av prisskillnader, som t ex KRAV-bananerna som kostade 55:33 per kilo medan konventionella sprutbananer kostade bara 13:90.
Visst kan marginalerna ändras i handelsledet, men varför fokusera priset så ofta i alla undersökningar. Vad vi skulle vilja göra är att sprida mer information som kan vara motiverande att betala något mera, men framförallt att priset inte ska avgöra.
Det framstår nästan som om man anser att Konsumentverket som kanal vore tillfyllest och att Råd & Rön skulle förmå att få ut mera opinionsbildande information. Vi anser att de "privata", eller demokratiska konsumentorganisationerna också är ett väl så trovärdigt alternativ och komplement. Dessa saknar i och för sig myndighetsprofilen men kanske just detta kan vara en fördel i fall som detta.
5.3.1 Prispåslag (under avsnitt 5.3 Handel och distribution)
Att prisskillnaderna varierar kraftigt mellan olika butiker stämmer, det undersökte vi under en period i Miljömagazinet, som hade en prisbarometer varannan vecka. Men det motsäger ju ändå påståendet att t ex KF har en policy om kron- och örespåslag. Hur kan då samma bananer samma vecka i samma butikskedja (KF) kosta 19:- i Stockholm och 39:90 i en butik på landsorten?
Vi anser att priset i sig inte är det viktigaste, men varför ska konsumenterna behöva betala oskäligt mycket mera än nödvändigt? Prisfrågan kräver mer analys och mer jämförelser.
5.4.1 Socker
För denna produkt råkade det hända att 1 kg konventionellt socker kostade förra året 19:95 och i samma butik kostade ekologiskt socker också 19:95. Så otroligt lika priserna var, men det ena var för 2 kg och det ekologiska sockret var för 1 kg. Ingen normalbegåvad konsument tror på förklaringar om dyrare produktionskostnader, skillnader i transporter, kostnader för särhållning och andra undanflykter. Här har man tillämpat psykologisk prissättning helt enkelt. Men tager för sig när man kan. Ytterligare ett exempel på att prisfrågan kräver mer undersökningar.
5.6. Efterfrågan på ekologiska produkter
5.6.1 Konsumenternas efterfrågan
Inledningsvis konstateras att det är bara ett fåtal undersökningar om konsumenternas attityder som har gjorts. Slutsatsen i Mat21 undersökningen är ändå att det är viktigt att fortsätta att påverka konsumenternas attityder bl a genom information. I KRAV/LRF undersökningen visar man att 7 av 10 anser att de inte har tillräcklig information om vad KRAV innebär.
Av Livsmedelsekonomiska institutets undersökning framgår att det mest är barnfamiljerna som köper KRAV-produkter. Kan det möjligen bero på att föräldrar med små barn känner större ansvar och är mer medvetna/pålästa? Inte otroligt. Slutsatsen är att mer information krävs för att konsumenterna skall välja mer ekologiska produkter och öka efterfrågan.
Det är delvis sant, men här vill vi nyansera det hela lite grand. Målet måste enligt oss vara att öka motivationen och därmed minska priskänsligheten hos konsumenterna. Som vi tidigare understrukit måste ännu fler konsumenter bli motiverade och förstå varför de ska välja ekologiskt.
Det är inte fråga om mängden information utan mer viktigt varifrån den kommer. Inte minst p g a kommande desinformation från kemiintressenterna måste konsumenterna vara mycket väl motiverade för att stå emot och framförallt ha tagit till sig rätt information från rätt källa och lita på det.
Vi anser att det här handlar mer om opinionsbildning än ökande intensitet av mängden information. Vi talar självklart i egen sak här, men det är ju hela vår verksamhets innersta övertygelse. Det är därför vi engagerar oss som konsumentorganisation för de ekologiska motiven. Vi anser att konsumenterna inte alltid ska behöva vara den passiva målgruppen som ska ta emot mera information, utan alltmer vara den aktiva parten som ska bilda opinion och med konsumentrörelsens höga trovärdighet lättare kunna nå ut och öka motivationen hos allt fler.
Denna inställning saknar vi helt i utredningen som i många stycken ser frågan utifrån ett producentperspektiv, kanske av gammal vana. Men det genomsyrar ju dessvärre hela samhället, fortfarande och beklagligtvis. Så det är inget unikt för denna utredning, men det är ju å andra sidan vår uppgift att nöta in uppfattningen att konsumenterna inte längre är en passiv part på marknaden utan vill mer och mer påverka.
Vi anser att det är på tiden att man nu ska våga prova nya och okonventionella metoder att låta konsumenterna komma till tals och att de medvetna ska få vara med i processen och påverka motivationen genom opinionsbildning gentemot en större skara konsumenter, som fortfarande är passiva och omotiverade och även svåra att nå med information i ett ökande informationsbrus.
5.7 Slutsatser
Vi delar fullständigt avslutningen i sista frasen att: Konsumenternas efterfrågan är avgörande för om målen ska kunna nås. Däremot är vi inte lika övertygade om att det bara är en fråga om mer information om skillnaderna mellan ekologiska produkter och konventionella. Snarare anser vi det viktigt att denna information går djupare och belyser motiven bakom den ena och den andra metoden och att konsumenternas motivation måste öka.. Man avslutar med att informationsinsatser behövs både generellt och TILL riktade grupper.
Vår slutsats:
Varför inte FRÅN trovärdiga parter på marknaden som inte direkt är ekonomiskt inblandade utan kanske "bara" ideologiskt inblandade?