 |
Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande - |
REMISS Älvängen 2004-01-20
Till: Naturvårdsverket
Betr: Sveriges Konsumenter I Samverkans remissvar ang. DRAFT DISCUSSION
DOCUMENT FOR THE AD HOC MEETING ON BIOWASTES AND SLUDGES
15-16 JANUARY 2004, BRUSSELS
I detta remissvar behandlas följande
två avsnitt i dokumentet (sid 18):
• The maximum allowable concentrations for heavy metals in sludge
could be lowered. This would allow a reduction of the overall input
of heavy metals to the environment in general and the soil in particular.
The threshold limits should allow the use on land of the majority of
sludges produced in the EU with the exception of the most polluted ones.
• The threshold for heavy metal concentrations in soil could be
reduced to better reflect existing soil maximum background concentrations
in “natural” agricultural soils. Soils, in particular agricultural
soils, are a finite and precious resource and should be protected to
the extent possible. The proposed heavy metals threshold in soils would
be inherently precautionary and aim at preserving agricultural soil
quality, and thus farming opportunities, for future generations.
Våra kommentarer:
Slamspridningen har hittills vilat på det faktum att man i slammet
hittar växtnäringsämnen som kommer från tätorternas
wc-stolar, samt att en återföring av dessa växtnäringsämnen
till jordbruksmarken är en förutsättning för ett
uthålligt jordbruk. Men vi skall också erkänna att
kvittblivningen av ett besvärligt samhällsavfall är en
viktig orsak bakom slamspridningen.
Ovanstående två citat från EU:s dokument är i allra högsta grad oförenliga. Det är orimligt att tro att man med nuvarande avloppssystem någonsin kan presentera en gödselprodukt som inte leder till en snabb förstörelse av åkermarken – om vi ser det med kommande generationers ögon.
En närmare analys av slammets innehåll
och avloppsnätets uppbyggnad visar att de ämnen, som har sitt
ursprung i åkermarken (kväve, kalium, fosfor och beständiga
fibrer) och skall utgöra ett uthålligt kretslopp, är
den lilla delen. Den stora delen utgörs av olika typer av avfall
och avlagringar från vårt tekniska samhälle. Således
är exempelvis mängden metaller (inklusive järn och aluminium)
i ett normalt svenskt slam dubbelt så stor som mängden fosfor.
Metaller är beständiga ämnen och förs i liten omfattning
bort med grödan och vattnet i jämförelse med tillförseln
av metaller med alla kända avloppsslam. Detta innebär att
slamspridning alltid leder till att metallhalterna successivt ökar
i åkermarken. Denna ökningstakt är olika för olika
metaller och beroende på från vilket reningsverk slammet
kommer.
Ett mycket viktigt steg framåt i slamfrågan
togs i och med Jan Erikssons rapport ”Halter av 61 spårelement
i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd
samt i jord och gröda” (SNV rapport 5148).
De viktigaste fynden:
- De 7 metaller som hittills mätts upp i slam tycks godtyckligt
utvalda. Bland de 61 grundämnen som mätts upp fanns flera
andra metaller i slam som både växer snabbare i åkerjorden
och är väl så riskabla som de 7 som mäts upp.
- Exempelvis ökar halten av både guld och silver mycket snabbt i åkerjord vid slamspridning – trots att de inte mäts upp eller regleras. De växer väsentligt snabbare än de metaller som mäts upp. Silver är mycket toxiskt för markfloran medan guld tas upp i grödan samt är aktiv i människokroppens metabolism.
- Om vi på teoretisk väg räknar ut hur stor andel som metallmängden från urin och avföring utgör av slammets metallhalter, ser vi att den mängd som kommer från teknosfären är ofantligt mycket större än den ekologiskt relevanta mängd som kommer från urin och avföring. Diskrepansen är cirka hundra gånger för en rad ämnen, t ex guld, silver, vismut, kobolt, krom, germanium, bly, antimon m fl.
- På samma sätt är den mängd metaller som tillföras med ett normalt svenskt slam ofantligt mycket större än det som förs bort med grödan från en veteåker. Diskrepansen är cirka femtusen gånger för uran, cirka tvåtusen gånger för silver, dysprosium, gadolin och yttrium samt cirka tusen gånger för titan, antimon, palladium, bly, niob, lantan, neptunium, cerium m fl. Detta är särskilt oroande, då här finns ämnen som av Svenska Miljöinstitutet (IVL) anses tillhöra gruppen högriskmetaller (silver, vismut, indium, palladium, platina, antimon, selen och tellur). Dessa sprids från avancerad teknik, t ex datorer och bilar, och har påvisats i människans blod vid Karolinska Institutet i Sverige. Allt detta är oreglerat både i Sverige och inom EU. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller de mindre kända metallerna. I och med att metaller inte kan tas bort från åkermarken i efterhand, skall försiktighetsprincipen få en strikt tillämpning när det gäller denna värdefulla naturresurs.
- Kadmiumhalten i alla slam är mångdubbelt högre än den andel som kommer från urin och avföring. Detta är mycket allvarligt då slamspridning därmed alltid leder till nettotillförsel av kadmium till åkermarken. Därmed kan vi vänta ett ökande antal fall av njurskada hos befolkningen. Njurforskarna anser att det inte längre finns någon marginal kvar när det gäller kadmiuminducerad njurskada. Kadmiumhalten i fosforn i ett normalt svenskt slam är ca 50 ggr högre än den i källseparerad urin och 20 ggr högre än i konstgödsel av god kvalitet. Detta är orimligt i nuvarande allvarliga situation när det gäller kadmiumfrågan.- Ökningstakten hos metallerna i åkermarken är förhållandevis mycket snabb vid spridning av alla kända kommunala avloppsslam. Vid en årlig slamgiva på 1 ton ts/ha av ett svenskt slam med höga metallhalter fördubblas halten i åkern efter mycket kort tid, t ex cirka 3 år för guld, cirka 10 år för silver, 30 år för koppar, kvicksilver och volfram osv. Detta är ett ögonblick med mänsklighetens perspektiv.
• Avloppsslam är således kraftigt
förorenat av metaller. Detta beror på avloppsnätets
fysiska uppbyggnad och anslutningsbild och kan inte åtgärdas
genom punktvisa insatser när det exempelvis gäller industriavlopp.
Eftersom vi bara har ett avloppsnät för allt flytande avfall
i samhället skall vi vara realister. Antingen måste växtnäringsämnena
separeras från det övriga avfallet genom ett alternativt
omhändertagande av urin och/eller avföring redan vid toalettstolarna.
Eller så måste växtnäringsämnen plockas ut
ur avloppsvatten/slam på teknisk väg vid reningsverken. Eller
så får växtnäringen offras om inte samhället
anser sig vara beredd att bekosta någon form av separation.
• Vi vänder oss med kraft mot att anpassa gränsvärdena
så att ”The threshold limits should allow the use on land
of the majority of sludges produced in the EU with the exception of
the most polluted ones.” Om gränsvärden skall tillämpas
skall de sättas så lågt att det inte sker någon
nettotillförsel av metaller till åkermarken – dvs de
blir en garant för att endast separerade näringsämnen
kan komma ifråga när det gäller växtnäringsåterföringen.
Detta är ju fullt möjligt att uppnå.
I många nationer finns numera en samsyn mellan konsumenter och
livsmedelsproducenter att inte använda växtnäring som
är förorenad av avfallsmetaller och ett oöverblickbart
myller av kemikalierester, radioaktivitet, fällningskemikalier
osv – dvs att inte använda avloppsslam.
Ytterst viktig
aspekt
Slutligen skall en ny men ytterst viktig aspekt läggas på
slamspridningen. Enligt en alltmer enig kår av oljeexperter kommer
den globala utvinningen av olja att vika ned inom kort för att
aldrig mer öka. Då uppstår en tilltagande oljebrist
och detta kan väntas påverka alla typer av samhällsfunktioner.
Den enda pålitliga storskaliga infångaren av solenergi är
skog och åker. Skogsmark och åkermark får inte på
minsta sätt användas för att deponera metallavfall och
därmed successivt fördärvas. Detta kommer att bli en
livsnödvändighet i ordets strängaste betydelse. Vidare
kan närproduktion av livsmedel i hög grad väntas bli
en nödvändighet. Det finns därför anledning att
kraftigt invända mot tanken att slammet och dess metallavfall skall
spridas på den ”dyrbara” åkermarken runt de
stora tätorterna, se dokumentet (sid 17):
”Whenever possible, the use of sludge on land should be close
to the production site to avoid the environmental impacts caused by
transport and favour a better control of sludge quality”
Oljebristen kommer också att påverka framställning och tillgång på konstgödsel. Därför måste redan nu göras stora ansträngningar för att växtnäringen från urin och avföring så snart som möjligt kan återföras i separerad form. När oljebristen väl debuterat kommer mycket att förändras och arbetet med att nå en uthållig växtnäringsåterföring måste vara avslutat.
Sammanfattningsvis vill Sveriges Konsumenter i Samverkan framhålla att stora ansträngningar skall göras inom EU för att snarast få till stånd en separation av växtnäringen från det flytande avfallet.
Sveriges Konsumenter i Samverkan
/Gunnar Lindgren
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88, 577 22 Hultsfred
Tel: 0495-498 34, 413 15, Mobil: 070-604 77 25
Fax: 0495-498 35
E-post: skis-h(at)konsumentsamverkan.se
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se