"Proposed Draft Recommendation for the Labelling of 
Foods Obtained through Biotechnology"   (para 41-49, Appendix VII at Step 5 samt Appendix VIII at Step 3)

Konsumenter i Samverkan anser att EU-förordningen i frågan är godtagbar och bör kunna användas som underlag för märkningsregler inom Codex Alimentarius. Dessutom måste det vara möjligt att man även i fortsättningen skärper EU-förordningen ytterligare, tex genom att 
märkningen ska innefatta livsmedelstillsatser och smakämnen, om dessa kommer från GMO. Codex Alimentarius ska alltså inte göra det omöjligt för länder att ha strängare regler om märkning av GMO. 

Konsumenter i Samverkan förstår inte varför para 41 och para 44 använder orden "alternative proposal". Om EU-förordningen hamnar under "alternative proposal" verkar det inte förtroendeingivande, eftersom detta direktiv redan har genomförts med framgång i Europa. Det måste vara möjligt att formulera texten så att ordet "alternative" inte används, eftersom det ger intryck av att ett annat textförslag på något sätt har högre prioritet i förhandlingarna. 

Det är olyckligt att Codex Alimentarius så tydligt hanterar denna fråga utifrån amerikansk synvinkel. Att formulera det som att EU stödjer det alternativa förslaget ser mycket illa ut. Här måste Sverige trycka på så att initiativet i förhandlingarna inte fortsättningsvis ligger hos USA, 
som ju inte vill märka GMO. 

Vi förstår inte varför begreppet "Substantial equivalence" fortfarande används i Codex-arbetet, eftersom konsumenter världen över helt och hållet förkastat detta begrepp. 

Konsumenter i Savmerkan anser att definitionen av GMO är acceptabel, särskilt som hårklyveriet om "new/modern biotechnology" visar hur kontroversiell denna teknik fortfarande är, och håller med observatören från Consumers International att orden "genetically engineered/modified" är bättre. Bioteknologi är inte det samma som genteknik, utan ger helt 
andra associationer. Det är nya gener vi talar om, inte blommor och bin (biologi). 

Vi undrar varför Brasiliens förslag står med under para 42, trots att vi alla vet att det är USA som driver just denna linje. Brasiliens förslag har enligt rapporten från Codex-mötet den 26-29 maj 1998 (CX/FL 98/8) skrivits av myndigheten CTNBio, som är en 
rent vetenskaplig/teknisk kommitte. Varför har USAs förslag över huvud taget ej kommenterats? USA har tex sett till att man tagit bort kravet på att den gentekniska metoden ska anges i märkningen (Section 5, Additional Mandatory Requirements). Detta förslag ansåg vi var utmärkt, och det borde inte ha tagits bort, utan att det tydligt angavs att påtryckningarna kom från USA. 

Hälsningar 

Konsumenter i Samverkan 

Bengt Ingerstam                                      Martin Frid 
generalsekreterare                                  sakkunnig