REMISS

Jordbruksdepartementet
Fiskerienheten
Agnetha Alriksson
103 33 Stockholm

Yttrande över Nationell strategisk plan för den svenska fiskerisektorn

Med mycket stort intresse har vi tagit del av förslaget till Nationell strategisk plan för den svenska fiskerisektorn, samt fått tillfälle att delta på hearingen.

Sveriges Konsumenter i Samverkan, den fristående och obundna konsumentorganisationen i Sverige, är mycket involverad i fiskefrågorna. Sedan flera år har vi inbjudits som enda konsumentrepresentant (för Östersjöstaterna) till möten i EU Fisheries rörande Baltic Fisheries. Vi är också som enda nationell konsumentorganisation anmäld som medlem i EURAC för Östersjön och även som deltagare i Executive Committee för nämnda RAC.

På vår hemsida www.konsumentsamverkan.se
har vi ett omfattande material utlagt under området Fiske:
www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/fiske/fiske.html

Då vi relativt sent fick tillfälle att delta i detta arbete, samt just varit i Köpenhamn för möte inför bildandet av RAC Baltic har vi inte haft praktiska möjligheter att detaljerat svara på förslaget ovan, men begränsar oss till några principiellt viktiga frågor, speciellt viktiga för oss som konsumentorganisation.

Det är med stor tillfredsställelse vi noterar det omfattande och positiva arbete som pågår på fiskeområdet, för en bättre framtida fiskeripolitik. Även att konsumentaspekterna nu börjar tas med på allvar. Primärt gäller ju att det är konsumenternas behov av livsmedel, i detta fall fisk, som ska säkerställas, såväl som säkra livsmedel som en säker framtida försörjning. Frågan har alltför länge varit fokuserad på yrkeskåren fiskarena och deras situation och försörjning samt tillgången på fiskekvoter. Det är beklagligt att oenigheten inom EU är stor mellan länderna och att lobbyn från vissa länder är synnerligen aktiv. Positivt däremot är att nu EU utvidgats att omfatta Polen och de Baltiska länderna, varifrån vi länge haft en dålig uppföljning av kontroll och överfiske.

Att ”näringen” i första hand fokuserar på sina omständigheter är inget nytt eller konstigt i sig, men att synpunkterna på konsumenternas rätt till både tillgång på bra ”näring” samt valfrihet (här avser friheten att välja och inget annat) är en fråga som alltför länge inte kommit med i debatten eller arbetet för ett framtida hållbart fiske. Vi vill därför poängtera att det första och viktigaste är att fokusera medborgarnas behov av livsmedel av bra beskaffenhet, i andra hand hur detta sker i praktiken (fiske och processade samt tillgänglighet). Detta är inget unikt för fiskesektorn, det gäller även jord- och lantbruk m m.

Gemensamt med fiskesektorn har konsumentsektorn samma behov av en uthållig och hållbar förvaltning och återhämtning av bestånden. Samarbetet borde därför inte skapa problem på lång sikt, men möter i vissa fall motstånd i det korta perspektivet.

Det är glädjande att näringsforskningen och ”näringsexperterna” alltmer upptäcker de marina produkternas förträfflighet för konsumenternas kort- och långsiktiga hälsa. Omega 3-debatten har ju fokuserats mer än tidigare senaste tiden.

Det är också glädjande att Fiskeriverket nyligen tagit initiativet till att bilda en ”konsumentgrupp” med samtliga aktörer som deltagare. Redan efter ett fåtal möten har goda resultat uppnåtts.

Några specifika synpunkter på det konkreta förslaget vill vi lyfta fram här.

2. SVENSKA NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR

Här behandlas miljöpolitiken och livsmedelspolitiken, men vi saknar ett avsnitt om konsumentpolitiken, som nu regeringen påpekat ska ingå i alla analyser och diskussioner.
Under Livsmedelspolitiken kommer konsumentaspekterna, fast med en viss försiktighet.
Bl a i de tre punktsatserna
• Ekologsikt hållbart fiske och vattenbruk
• Ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden
• Utökad samverkan med berörda intressenter

Och förhoppningsvis avser man i tredje punkten att berörda intressenter även omfattar oss konsumenter. I tredje stycket påpekas alltför blygsamt att ”konsumentfrågorna har under senare år fått en alltmer framträdande roll” och här nämns ”konsumenternas ökade krav på ursprungsmärkning, fångstmetoder, distributionsvägar, livsmedelsegenskaper och innehåll bör vägas in när fiskeripolitiken utformas”. Man ser det som en viktig del av konsumentpolitiken att medverka till att människor (man avser konsumenter) utvecklar konsumtionsmönster som belastar miljön så lite som möjligt.

Detta räcker inte, det handlar om att välja fisk, samt att välja fisk med tanke på beståndens situation och återhämtning, samt olika arters effekter på folkhälsan. Så t ex är en ökad konsumtion av sill och strömming mycket viktigt ur hälsosynpunkt och ur beståndssynpunkt, men motverkas av varningar från Livsmedelsverket. Denna ökning av konsumtion av feta fiskar innebär då ett lägre tryck på torskfisket, vilket vore önskvärt med tanke på utfiskning och svartfiske. Trycket på torsken gör att, det vi kallar kriminella inslag, stimuleras. Det handlar också om att involvera konsumentintressena mera för att påverka utvecklingen av fiskepolitiken redan i tidigt skede och inte vänta tills det är dags att informera konsumenterna, när de sitter i den passiva rollen att ta emot information. Vi som konsumentorganisation har också en viktig roll att hålla konsumenterna informerade både i debatten och kunskapsfrågorna. Detta ansvar tar vi redan, inte minst genom vår omfattande hemsida
och vårt nyhetsbrev Snabba KonsumentNyheter som är gratis och till dags dato utkommit med 16 nr under de tre månader det existerat . Vi har t ex på sistone på ett mycket omfattande och grundligt sätt deltagit i torskdebatten. Se sammanfattande dokument över vad som utlagts på hemsidan: www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/fiske/torsksamlat.htm
alternativt i datumordning alla inlägg på hemsidan:
www.konsumentsamverkan.se/plast/uppdat.html

Vi deltar också i Svensk Fisks arbete, där vår ordförande som suppleant representerar konsumentintresset. Se även inledningen och deltagandet i EU-sammanhang.

I förslaget hänvisas också till ”Säkra livsmedel” som en prioritet inom livsmedelspolitiken. Man avser här rent säkerhetsmässiga frågor, men inte en säker framtida tillgång på speciellt fisk. Den långsiktiga uthålligheten behandlas alltså inte i livsmedelspolitiken tillräckligt utförligt, speciellt vad gäller fiskefrågorna.

3. STRATEGISKA MÅL OCH RIKTLINJER

Massa bra förslag finns i detta förslag och viktiga aspekter. Låt oss därför bara påpeka några saker där vi anser man kan göra det ännu bättre.

Under pkt 4, utveckla konsumentperspektivet. Det håller vi helt med om men inte bara i diskussionen om ”näringens” framtid utan hela fiskeripolitikens upplägg. Som påpekat tidigare är det inte primärt ”näringens” framtid som är av högsta vikt utan medborgarnas/konsumenternas rätt till rätt ”näring” och hållbar livsmedelsförsörjning. Dessutom berörs också folkhälsoarbetet endast ”i förbifarten”. Vi har belyst detta ovan, men vill lägga till aspekten TURISM som en konsumentfråga. Ökade möjligheter till fisketurism i form av sportfiske, friluftsliv, att fiska vid sommarstugan, är ett sätt att öka motionen och friluftslivet och intresset för fiske och fisk. I hälsoperspektivet ska också fysisk aktivitet tas med och inte bara nutritionsaspekten. Aktuella folkhälsomålet fokuserar just på rätt näring och mer motion.

Under pkt 6, öka samförståndet…. Här vill vi vara med. Det gäller inte bara forskare, administratörer och ”näringen”. Konsumentintresset måste få vara med här.

Under punkterna 31-33 berörs Fisketurism.
Dessa punkter bör utvecklas ytterligare och här ska inte enbart företagandet fokuseras utan även effekterna för folkhälsan och bättre fritidsaktiviteter än t ex att sitta i TV-soffan. Rekreation, motion, fiskeintresse, egna fångade råvaror att tillaga och en massa fler önskvärda effekter måste också vägas in, som övergripande viktiga frågor och inte enbart turistnäringens utvecklingspotential i första hand. Under en två veckors semester nyligen i Sharm el-Shejk fick undertecknad med egna ögon se den ofantliga ekonomiska aktiviteten och expansionen för såväl hotellnäringen, som rena turistnäringen – även sysselsättningen av beduinerna – samt aktiviteter med utbyggandet av hotell och fastigheter, banker och transporter (frekvent flygtrafik). Förutsättningarna var i huvudsak två, klimatet och baden samt beskådandet av fisk på korallreven. Inte ens aktivt fiske fanns med, bara beskådandet. Det råder ingen tveksamhet om att upplevelseindustrin är lika viktig som fångstindustrin, för framtida ökad sysselsättning. Hänsynen till miljöpolitiken måste emellertid också vägas in och inte ensidigt ses ur sysselsättningsperspektiv. I fallet Sharm är utvecklingen förödande.

4. MEDEL FÖR ATT NÅ DE STRATEGISKA MÅLEN

Hela 46 bra förslag men här kan man ha ett till: Involvera konsumentintressena, företrädesvis via konsumentorganisationer och deras kontaktyta gentemot konsumenterna/allmänheten. Det är en viktig funktion då konsumentorganisationer i allmänhet åtnjuter ett stort förtroende från konsumenterna men också har kanaler direkt till dessa och medlemmarna. Här kan en större medvetenhet skapas för ett ökat deltagande på många sätt, både i politikutvecklingen som konsumtionen av rätt fisk och inte minst dialogen mellan aktörerna. Vi har redan goda resultat att peka på, t ex samsynen mellan fiskarena och konsumenterna i flera frågor.

Under punkten 45 Utveckla informationen till näringen. Här anser vi man glömt ”marknaden” d v s de som efterfrågar produkter och skapar sysselsättningen.

4.8 Ekonomiska ramar
Mot bakgrunden av de relativt stora ekonomiska resurser som ta i anspråk för t ex fysiska investeringar, bidrag till skrotning av överkapacitet m m anser vi det inte omotiverat eller oöverkomligt att också avsätta resurser som möjliggör för intresserade och kunniga konsumentorganisationer att praktiskt medverka i arbetet för en hållbar framtida fiskeutveckling och effektiv fiskepolitik.

Vi nöjer oss med dessa kommentarer i nuläget och hoppas på fortsatt dialog och möjligheter att delta i det viktiga arbetet för hållbarhet och uthållighet såväl för fisken, fiskarena, ”näringen” och ”marknaden = avnämarna”, konsumentinvolvering och konsumenthälsa.
Vi vill med detta också lyfta fram vikten av att ta tillvara en så viktig resurs som konsumenterna i detta framtida arbete och omställning i hållbar riktning.

Vänligen
Sveriges Konsumenter i Samverkan

Bengt Ingerstam

Ordförande

Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88, 577 22 Hultsfred
Tel: 0495-498 34, 413 15, Mobil: 070-604 77 25
Fax: 0495-498 35
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se

Startsida

Övrig verksamhet och kampanjer

Kontakta oss